Yohanna.kinnmalm

Men självklart är det lite läskigt.

Jag har 10-tal metastaser i hela hjärnan, och dom är ganska stora. Har dom fyllt ut tomrummet?🤣 lr hur får dom plats?

Väldigt konstigt att ja inte har haft fler symtom. Har haft liknande symtom under hela min behandlingstid förutom den här huvudvärken.

Men nu är vi där vi är, jag ska ärligt talat erkänna att jag är riktigt rädd. Tycker det är otäckt att jag har saker i mitt huvud som växer som kan döda mig på några minuter. Som får hjärnan att göra så jag slutar andas vara sådär.

Men jag försöker verkligen att hitta min livslust just nu, men det är fruktansvärt svårt med tanke på att all statistik som finns går helt emot mig.  Men den kanske har blivigt bättre sen jag läste palliativ vård. Kan ju hoppas.

Jag vill egentligen inte alls ha fler behandlingar, för det är ingen vidare livskvalitet, och nu med det här bakslaget så är jag livrädd för att bli ett paket istället, det är inget liv för mig lr mina nära och kära.  Men jag  överväger fortfarande och följer planen som är sagt just nu, sen om jag ändrar mig på vägen återstå att se. Jag funderar ju självklart på om det är värt det, hur länge kommer jag leva? Ja kanske helt plötsligt håller på att utveckla en dödsångest?  Man kan ju inte veta självklart. 

Jag tycker hur som helst att det är skönt att vara hemma och få landa lite i det här, jag behöver det, min familj behöver det.Dock svårt att sova pga kortisonet. 

Och självklart alla funderingar kring detta. 

Min syster kom hit idag, och det känns skönt♥️ 

För övrigt känns det lite som en overklig dag… är det ens mig det står om i journalen… jag är så medveten men önskar att jag inte va det. Ge mig en dimma just nu.  Med alla dessa metastaser borde inte ens tankegången funka… 

Nu måste jag försöka sova. Ledsen att det bara blir tråkiga uppdateringar men jag behöver andas ut lite.